Genuspedagogik

 

Internet; ungdomar utvecklar sin identitet i interaktion med och i relation till många kontexter i samhället, såsom kamratgruppen, skolan och familjen. En ny sådan kontext är internet, där ungdomar tillåts experimentera med och kommunicera delar av sin identitet både i grupp och individuellt. I ett idrottssammanhang har såväl fysiologisk som psykologisk och social betydelse för ungdomars utveckling. Att idrotta påverkar och påverkas av ungdomars kroppsliga funktioner och förmågor. Att idrotta påverkar även utseende, tankar och känslor som den unga människan har. 

 

Idrottande 

 

Ungdomars idrottande; Idrott har definierats på olika sätt. Idrott definieras som fysiskt aktivitet som man utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. I samhället finns en uppfattning om att idrotten har en stark positiv betydelse för ungdomars utveckling. Exempelvis får idrottsföreningar statligt ekonomiskt stöd. Man brukar kalla idrotten för Sveriges största folkrörelse och det finns fog för att göra det. I början av tonåren är majoriteten av alla svenska ungdomar medlemmar i en idrottsförening. De har bra kommunikation mellan medlemmar t.ex. facebooks gruppen. Många föräldrar är aktiva som tränare och lagledare. Det är ett tydligt exempel på att ungdomar väljer vilka miljöer de vill finnas i och på så sätt påverkar sin egen identitetsutveckling (Andersson 2014 s 151).

 

Det är alltså ett av idrottens mål att på ett grundläggande plan påverkar den idrottande personens sätt att vara. Idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling, såväl fysiskt som intellektuellt. Generellt sätt anses organiserade fritidsaktiviteter, det vill säga aktiviteter som är målorienterade, strukturerade, färdighetsbyggande och ledarledda, påverka ungdomars utveckling positivt. Ungdomar som deltar i organiserade fritidsaktiviteter resterar exempelvis bättre i skolan och är mindre antisociala än de ungdomar som ägnar sig åt andra typer av aktiviteter på fritiden. Idrottande är ett typexempel på en organiserad fritidsaktivitet. Identitetsutveckling; Ungdomar kan alltså ha en identitet kopplad till idrottandet, vilket återspeglas i uttryck som ”Jag är en handboll”. Ungdomar kan relativt enkelt få en identitet eller i vart fall en etikett som handbollar eller golfare genom olika ganska ytliga beteenden som att utöva sporten och vara medlem i en förening. Ungdomar som idrottar varierar i hur starkt de identifierar sig med den sport de utövar. Vissa är verkligen sin sport, ”Att vara idrottare är den jag är”, medan andra tycker att sporten är något som de gör.

 

I dagens samhälle finns alltså nya förutsättningar för identitetsskapande i och med att många tidigare etablerade och traditionella mönster för hur livet ska levas har ställts på ändå, öppnar sig en annorlunda spelplan (Nya Uppväxtvillkor s 193). Ett av dem är den stora mängd timmar många ungdomar tillbringar i simhallen, på golfbanan eller andra idrottsanläggningar och i andra sammanhang. Tre kännetecken för den organiserade idrottsmiljön är att den skapar utmaningar som ger möjligheter för utveckling och återkoppling samt ansträngning och koncentration. Dessa kännetecken anses främja identitetsutveckling. Att lyckas med en prestation som man länge kämpat hårt för att uppnå anses framför allt påverka självtroende positivt (Att förstå ungdomars identitetsskapande s 154). Man får intrycket att handbollen eller lagidrotten har skapat förutsättningar för många och djupa kontakter mellan medlemmarna.

 

 

Ungdomar är inte ovetandes om de positiva psykosociala effekter idrottande skulle kunna ha. En av grejerna med att utöva idrott är enligt ungdomar själva att höja sin egna sociala status, att bli populär bland kompisar och det motsatta könet samt att få ett attraktivt yttre (Invisbel Girl kapitel 2, s 21). Idrottande kan även användas bland ungdomar som medel om de inte är nöjda med kroppens utseende. Att idrotta kan alltså vara ett sätt att försöka bli den man helst vill vara. En del ungdomar, fler flickor än pojkar och fler fysiskt inaktiva än aktiva ungdomar, säger att de känner sig klumpiga under idrottsutövande. Ungdomar som ägnar sig åt idrotter i vilket det premieras att vara smal löper en ökad risk för att utveckla ätstörningar. Dessutom kan idrott vara en risk när det gäller identitetsutveckling för ungdomar som inte följer normen, exempelvis ungdomar med olika former av fysiska funktionsnedsättningar (Att förstå ungdomars identitetsskapande s 156). Idrotten är och har framför allt varit maskuliniserad. Historiskt sett har flickor varit förbjudna att delta i många organiserade idrottsverksamheter. Pojkar passar därför i allmänhet bättre in i normen om den manliga idrottaren än vad flickor gör, och forskning har visat att idrottande pojkar har en starkare idrottaridentitet än vad idrottande flickor har. Människor har uppfattningar om vilka sporter som är flickidrotter, vilka som är pojkidrotter och vilka som är mer eller mindre neutrala. Flickor och pojkars identitetsskapande kopplat till idrotten ser olika ut. I en studie om sambandet mellan identitetsutveckling i bemärkelsen att bli en egen, självständig individ, och olika fritidsaktiviteter bland 15–16-åringar fann forskarna att kopplingen mellan idrottande och identitetsutvecklingsnivå såg olika ut för pojkar och flickor. Det var enbart för flickorna som idrottande hängde samman med en mer framskriden identitetsutveckling, även om de själva i intervjuer inte beskrev att deras idrottande var viktigt för vem de var. För pojkarna fanns inget sådant samband. Det handlar alltså inte enbart om att lära barn manlighet utan även om att praktisera en hegemonisk manlighet för att väga uppkvinnlighet med hegemoniskt praktiserad maskulinitet av män – för pojkarnas skull (Nya Uppväxtvillkor s 77). Enligt forskarna skulle en anledning till fynden kunna vara att idrottande ger flickor utmaningar, som antas vara en grogrund för identitetsutveckling, på ett sätt som främst pojkar får i andra sammanhang. För pojkar kan idrottande innebära en slags överidentifiering med sporten på bekostnad av möjligheter att utforska den egna identiteten på andra områden. Ungdomars genus eller kön är således ytterligare en aspekt som kan påverka sambandet mellan att befinna sig i ett idrottssammanhang och identitetsutveckling (Att förstå ungdomars identitetsskapande s 161). Det beror på vilken ungdom det handlar om, vilket idrott som ungdomen ägnar sig åt och hur sammanhanget ser ut. Vad som däremot verkar vara klart är att idrottssammanhang bereder många möjligheter för ungdomar att utvecklas i och av, inte minst på grund av den mängd tid som ungdomar lägger ner på idrottande men också på grund av hur idrotten ser ut. Det kan vara svårt att som ungdom veta vem man är, och föräldrar, kamrater, media, skola och andra kan ha starka åsikter om vem man är och ska vara, och det är inte säkert att alla dessa viktiga andra har samma åsikter. Idrotten ger möjligheter för ungdomar att bli någon. I och med pubertetsutvecklingen förbättras ungdomars förutsättningar för idrottande, även om det inte alltid innebär mer idrottande. Många skulle nog skriva under på att idrotten har ett gott uppsåt och en vilja att bidra till ungdomars positiva utveckling.

 

1. Nya Uppväxtvillkor - Samhälle och individ i förändring

2. Att förstå ungdomars identitetsskapande. En inspirations- och metodbok. 

3. (Invisbel Girl kapitel 2, s 21).